- Livskällan - https://www.xn--livskllan-z2a.nu -

En nyckel till att förstå Torah

När Gud ville träffa (לירות, lirot) med sin undervisning, så blev det till Tora (תורה, Tora).

Av Andreas Johansson

Artikeln är inspirerad av boken ”Reading Moses Seeing Jesus” av Seth Postell, Eitan Bar och Erez Soref

Det är ganska vanligt på svenska att beteckna de fem Moseböckerna med ”Lagen”. Utifrån att ca 62% av Moseböckerna innehåller olika bud, lagar och regler, är det i och för sig inte orimligt att använda beteckningen ”Lagen” för dessa fem böcker.

På grekiska (som i NT) används ordet νομος (nomos) både som beteckning för boksamlingen ”Moseböckerna” och för ordet ”lag”. Samma begrepp används på grekiska för (minst) två olika saker. Vi låter bli att dryfta orsakerna till detta här.

På hebreiska däremot kallas de fem Moseböckerna för תורה (Torah), vilket inte kan översättas med varken ”lag” eller ”bud”. Ordet ”torah” har roten yud-reysh-hey. Grundbetydelsen i denna rot är ”att träffa”. Några exempel:

Själva namnet ”Torah” på boksamlingen som vi på svenska ofta kallar Moseböckerna, kan alltså översättas till svenska med ”undervisning” eller ”undervisning som träffar”.

Undervisningen i boksamlingen Torah är främst berättande (narrativ). Den börjar från början: ”I begynnelsen…” (1 Mos 1:1)

Slutet? Även om 5 Mos avslutas innan världshistorien avslutas, så står de sista dagarna (אחרית הימים acharit hayamim) faktiskt omtalade hela fyra gånger i Torah:

Torah spänner alltså upp en berättelse som börjar med skapelsen, som håller på fortfarande och som ska sluta i ”de sista dagarna”.

Vilken funktion är det buden/lagarna har innom denna stora berättelse? Buden som ges vid Sinai i 2 Mos 19:1 – 4 Mos 10:10 inramas av parallella berättelser om vägen till Sinai (2 Mos 15:22-18:27) och om vägen från Sinai (4 Mos 10:11-36:13).

En viktig observation är att de händelser som det berättas om på vägen till Sinai har parallellberättelser från resan från Sinai. Parallellberättelserna på vägen till Sinai och på vägen från Sinai liknar varandra – men med vissa skillnader:

(Ex=2 Moseboken. Nm=4 Moseboken.)

Händelse Till Sinai Resultat Från Sinai Resultat
Israel klagar efter tre dagsresor

De fortsätter att klaga

Ex 15:22.24

Ex 15:24; 16:2.7-8; 17:3

Ett under med ett träd som gjorde vattnet friskt. Nm 10:33; 11:1

Nm 14:2.27.29.36; 16:11; 17:5.10

En eld härjade i utkanten av lägret
Israel påstår det hade varit bättre att dö i Egypten Ex 16:2-3 Ingen dör Nm 14:2 Död Nm 14:21-22.32.35
Israel längtar efter maten i Egypten Ex 16:3 Inget straff Nm 11:4-5 Pest; Nm 11:33; 14:37
Gud förser folket med manna och vaktlar Ex 16:4-26 Alla fick tillräckligt med mat Nm 11:6-35 Pest pga at de var giriga
Sabbatsbudet bryts Ex 16:27 Inget straff Nm 15:32 Dödsstraff;
Nm 15:36
Israel bråkar med Mose och frågar varför han förde dem ut ur Egypten Ex 17,2-3 Inget straff Nm 20:3-5.13 15 000 dör;
Nm 16:1-3.32-35; 16:41-42.49
Israel ifrågasätter Gud Ex 17:7 Inget straff Nm 11:20 Giftiga ormar
Nm 21:4-9
Klagande leder till att Gud ger vatten från klippan Ex 17:6 Mose är lydig Nm 20:10-11 Moses är olydig
Israel kämpar mot amalekiterna Ex 17:8-16 Israel vinner;
Ex 17:13
Nm 14:43-45 Israel förlorar;
Nm 14:43-45
Israels folk blir så krävande att Mose måste utnämna hjälpledare Ex 18:18-22 Mose klagar inte innan Jetro påpekar belastningen;
Ex 18:18-22
Nm 11:14.16 Mose blir så sliten at han ber Gud om att döda honom;
Nm 11:14-15

Likheten består bl.a. av att folket klagar och protesterar mycket, både innan och efter att 59 kapitel med bud och regler gavs.

Skillnaden mellan ”före” och ”efter” är att konsekvensen av folkets klagan innan buden gavs på Sinai är mild och utan straff, medan konsekvensen av folkets klagan efter att buden gavs på Sinai är hårda straff med mycket pest, död och annat elände.

Rabbinen Paulus såg just detta budskap i Torah redan för länge sedan:

Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse (Rom 4:15).