Ungerns judiska befolkning genom tiderna
Av Jonathan Weichbrodt

Det är oklart när de första judarna kom till Ungern, men vissa dateringar tyder på att det var omkring år 100, vilket alltså bara är ett 10-tal år efter Jerusalem förstördes och flera hundra år innan ungrarna kom till området runt år 900. Många judar emigrerade till landet, bland annat till staden Buda runt 1000-talet. Idag bor runt 48 000 judar i Ungern, vilket är den sjätte största judiska populationen i Europa. Omständigheterna för judar i landet har historiskt sett varierat beroende på styret i landet. Under förmedeltiden sågs landet som en fristad för judar trots att, inte minst kyrkan, drev på hårdare restriktioner för judarna. Kung Bela IV möjliggjorde för fler judar att komma till landet och många judar hade höga positioner i landets ekonomiska institutioner. Motståndet mot judarna ökade dock från kyrkan och 1349 så fördrevs judarna från Ungern under pesten. Då judarna klarade sig relativt bra från pesten, vilket kan bero på renhetslagarna de följde, så blev de på många håll i Europa anklagade för att medvetet ligga bakom smittan. De tilläts dock att återvända år 1364. Under kung Matthias Corvinus (1458-90) förbättrades situationen för judarna för att sedan åter förvärras. År 1494 anklagades judar i staden Tyrnau för att döda kristna barn med syfte att göra matzah av deras blod och 16 judar brändes ihjäl.

Vidare övertogs stora delar av Ungern av det Osmanska riket år 1526. Under denna tid var situationen relativt bra för judarna och den judiska populationen växte i allmänhet men vissa av dem deporterades till Anatolien (i nuvarande Turkiet).

År 1686 övertogs Buda av det Habsburgska imperiet. Till en början försvårades läget för judarna och under Diet of Pressburg (1687–1688) fick judarna inte längre äga mark eller ha jordbruk. År 1746 fördrevs judarna från staden under Maria Theresa (1740-1780) och judarna behövde betala en speciell skatt för att bli tolererade. Joseph II (1780-1790) förbättrade dock situationen för judarna och många av de speciella restriktionerna som var riktade mot judarna togs bort. Från denna tid ökade också antalet judar i området kraftigt. År 1787 bodde 81 000 judar I Ungern, ett antal som till år 1850 steg till 340 000. Då många judar deltog i revolutionen år 1848–49, vilken slogs ned, försvårades läget tillfälligt men år 1860 togs de flesta inskränkningar mot judar bort såsom att de inte fick bo i vissa orter. År 1867 under kejsar Franz Josef gick en lag igenom parlamentet som tog bort alla kvarvarande inskränkningar mot judarna.

Under den Österrikisk-Ungerska dubbelmonarkin som det Habsburgska riket övergick till blomstrade judiskt liv, och det var även under denna tid som den sionistiska rörelsen växte med Theodor Herzl (som föddes i Budapest år 1860) i spetsen.

Något som blir tydligt när man studerar situationen för judar i Ungern är hur mycket ledarskapet för ett land kan betyda. En ledare som genomför fruktansvärda reformer kan följas av någon som vill återställa detta och till och med någon som vill låta Gud inspirera sina beslut.

Detta kan vi se tydligt om vi studerar till exempel Kunga- och Krönikeböckerna.

Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år i Jerusalem. Hans mor hette Jedida och hon var dotter till Adaja från Boskat. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade i allt på sin fader Davids väg och vek inte av vare sig åt höger eller åt vänster.

(Andra Kungaboken 22:1-2)

Genom Josia blev Juda rike välsignat, inte minst då han genomförde reformer som återställde riket till att vara mer såsom Gud hade tänkt, en process som på hebreiska kallas תיקון עולם (Tikkun Olam).

Josia var efterträdare till kung Manasse och kung Amon, som under sina regeringstider båda hade bedrivit avgudadyrkan och ockultism och varav den första till och med hade låtit sin son gå genom eld.

En slutsats som vissa judiska historiker drar är att ironiskt sett så har den judiska identiteten hos den judiska befolkningen varit som starkast när förföljelsen varit som värst. Även om det såklart är fruktansvärt att judarna har behövt utstå så mycket förföljelse genom åren, inte minst i Europa, så har detta bidragit till att behålla den judiska identiteten under tider då de inte varit fullt accepterade av samhället. Vid evangelisation för judar är det viktigt att vi inte försöker dölja eller bortförklara att kyrkan har varit med och drivit på förföljelsen mot judar, men att samtidigt vara tydliga med att vi vill gå mot försoning. Att visa kärlek till det judiska folket underlättar även försoning kraftigt.

Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder. (Första Petrusbrevet 4:8) 

Om man bor i ett land under en tid där ledarskapet tar destruktiva beslut och genomför mycket ont så bör man inte tappa modet, utan be att Gud griper in i situationen. Vad vi kan lära av historien är också att uppror och revolution sällan (om någonsin) gör en situation i ett land bättre, även om det tidigare ledarskapet agerat fruktansvärt.

Tyvärr har kyrkan varit med och drivit på förföljelsen av judar i Europa. Detta är något vi inte ska försöka dölja i samtal med judar, utan istället visa på hur vi vill göra. För Källan är steget att stötta Jews for Jesus en del av denna försoningsprocess, men än mer ett sätt att stötta en Jesustroende judisk rörelse som har mångårig erfarenhet av att förmedla evangeliet till judar. Vi förväntar oss även att själva bli inspirerade av deras verksamhet.

Källor:
Bibelöversättning: Svenska folkbibeln
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Jews_in_Hungary
https://de.wikipedia.org/wiki/Geschichte_der_Juden_in_Ungarn
http://www.porges.net/JewishHistoryOfHungary.html
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Jews_in_Hungary

Läs om Ungerns judar under de två världskrigen